Etiketter
Som ni vet brukar posten levereras i en gemensam brevlåda alt på en pakethållare på en cykel i gränden. Dock inte denna gång. I torsdags knackar en granne på dörren (det händer ju ibland, så långt inget nytt). You post get Sinan lu (en gata). Följdfrågor fungerade inte, grannen hade lärt sig just dessa fyra ord just för detta ändamål gissar jag, vilket bara det är helt underbart. Så i fredags cyklade jag dit och påbörjade jakten. Alla 118 postgubbar börjar leta när jag förklarar me post I live fuxing lu sibaibashisi (vår adress). Jag förklarade att paketet kom antingen från England eller Sverige. Sverige var som vanligt en gåta, men såfort jag sa JO Waldner pingpongpingpong började hela kontoret nicka och skratta och jakten fortsatte. De letade igenom hundratals högar, på golv, i skåp letar i den ena högen efter den andra och sen fick jag följa med på labyrintutflykt. Upp för trappor, hö, vä, hö igen, upp för trappa etc. Tillslut kommer vi till ett klassrum fullt av brevbärare och när gubben frågar om någon känner till ett paket som ska till Fuxing lu sibaibashisi så nickar en tant med blå kajal att jajamen det har hon, och lirar fram paketet. Kändes inte direkt som att jag befinner mig i en världsmetropol när tanten med blå kajal har koll på min post. Hur många bor i den här stan egentligen? Eller rättare sagt, hur många får post från pingpong landet? Inte så många verkar det som.Hur som helst så värt jakten – bok OCH Daim – tack Maria!!!!